söndag 17 januari 2010

varför jag bloggar

maken har cancer, beskedet fick han redan för 2 år sedan ochl ivet har varit berg och dalbana sedan dess

i september minskade jag arbetstiden med närståendepenning

i oktober blev han riktigt dålig, låg 2 veckor på sjukhus, fick smärtstillande strålning m.m.

eftersom han han mår bättre när han inte är ensam, så har jag nu hel närståendepenning

den är tidsbegränsad men ökade vid årsskiftet till 100 dagar så jag klarar mig lite till

nu har vi kommit in i en rutin som fungerar, det blir mycket soffa för mig, och mycket TV tittande, sport är bra, intressant går att småprata till eller slötitta + dator böcker tidningar

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar